Design: den förbisedda pusselbiten i samhället
Regeringen har initierat en utredning om att slå ihop Moderna museet, ArkDes
och Statens konstråd (DN 25 juni 2024) för att skapa ett gemensamt nav för
arkitektur, design och konst. Trots Sveriges politik för gestaltad livsmiljö (Prop.
2017/18:110), som förespråkar att arkitektur, form och design ska bidra till ett
hållbart och jämlikt samhälle, förbises ofta design som ett självständigt område i
myndighetsbeslut. Gestaltad livsmiljö inkluderar all design vi möter i vardagen,
från skyltning och produkter till informationssystem och offentliga tjänster. För att
verkligen förbättra våra gestaltade livsmiljöer måste design få en central roll i
beslut, tillsammans med arkitektur och konst. En väl gestaltad livsmiljö är inte
bara den byggda miljön utan allt som finns designat runt omkring oss, se dig
omkring, det är en hel del!
Regeringen satsar på teknik med motivationen att Sveriges välstånd vilar på
teknisk innovation och att denna kompetens kan bidra till klimatomställning och
konkurrenskraft (DN 6 juni 2024). Utan en djupare förståelse för hur artefakter,
människor och miljö fungerar i samspel räcker ny teknik inte tillräckligt långt.
Behovet av detta samspel är en av orsakerna till att design som kunskapsområde
uppstod, och att design kommit att bli ett centralt verktyg för förändringsarbete
med utgångspunkt i människa och hållbarhet. Många ser design som enbart
fokuserat på ”en vacker yta” men det är så mycket mer. När det gäller såväl
fysiska som digitala produkter och tjänster är design avgörande för att skapa
tydlighet, funktionalitet och en god användarupplevelse.
Men en djupare förståelse av värdet av att det som är designat i vår omvärld,
som påverkar vår dagliga livskvalitet, tycks osynligt för allmänheten och faller
mellan stolarna i politiken. Design är varken teknik, arkitektur eller konst, utan ett
eget kunskapsområde med flera möjliga synergier och samarbeten med de andra
områdena. God design är en kunskapsintensiv praktik, det är en systematik för att
se alternativ och skapa värde, samt en strategisk, kreativ och estetiskt driven
utvecklingskraft, och det är allt detta samtidigt. Design är erkänt bra på att hantera
komplexa problem och skapa innovation utifrån svåra utmaningar, något som
samhället verkligen behöver idag.
För att design som kunskapsområde ska uppmärksammas behöver
allmänheten använda sin påverkansmöjlighet i hur vår designade omvärld
fungerar, och regeringen med företrädare måste öka sin kunskap om värdet av
design.
§ Utbildning och medvetenhet: inför fler utbildningsinitiativ från förskola till
universitet och medvetandehöjande kampanjer om designens betydelse inom
olika samhällsområden. Vad skulle hända med Sveriges innovationsförmåga
om alla barn självklart hade design på schemat och fick utveckla kopplingen
mellan hjärna och hand och öva sina kreativa förmågor? Vad skulle hända med
företagens innovations- och konkurrensförmåga om teknik-, handels- och
ekonomutbildningar införde obligatoriska kurser i design? Vad skulle hända
med våra samhällsutmaningar om det gjordes lika stora satsningar på design
som på teknik?
§ Integrering i policy och planering: gör design till en integrerad del av all
statlig planering och policyutveckling. I Helsingfors finns en statsdesigner
med uppgift att bidra till hela stadens organisation, stimulera användningen av
design i all offentlig verksamhet och involvera invånarna samt utveckla
stadens internationella designprofil. I såväl Danmark som Norge arbetar
designorganisationerna nära departementen för att utveckla företag och
innovationskraft i hållbar riktning med mycket goda resultat.
Genom ökad kunskap om design hos både allmänhet och politiken kan vi bättre
nyttja de förmågor som finns och säkerställa att vår gestaltade livsmiljö är
genomtänkt, funktionell och estetiskt tilltalande. Det är dags att politiker och
beslutsfattare förstår och använder design strategiskt för att skapa ett bättre
vardagsliv, ökad konkurrenskraft och en hållbar framtid för alla.
Åsa Wikberg Nilsson, professor i Design, Luleå tekniska universitet, i samverkan
med företrädare för Sveriges designuniversitet och -högskolor, företrädare för
SVID, Svensk Form, Svenska Designsällskapet, Svenska Designakademien,
Design Leadership Community, Form/Design Center och svenska designers och
designföretag.